Undvik IQ-fällan

För att skapa en dynamisk miljö där företaget får möjlighet att utvecklas, gäller det att undvika några vanliga fällor. En sådan fälla är att tro att de som har bäst utbildning också är de som klarar av andra uppgifter bra bara för att de har en god teoretisk grund inom ett specialistområde.

Vi har en tendens att skapa utrymme för de personer som har en akademisk examen inom parallella områden inom organisationen. Ofta blir en högutbildad person med högt IQ chef och får därmed administrativa uppgifter vilket tar bort denne från det dagliga arbetet som värdefull resurs inom sitt kunskapsområde.

 

Specialisten är inte bra på allt

En ännu större uppgift som tilldelas specialisten i fråga är att hantera avdelningens personal på ett utvecklande och entusiasmerande sätt trots att den kunskapen saknas. Följden kan bli katastrofal där otrivsel och ineffektivitet i kombination med att specialistens tid för att använda sin kunskap i praktiken helt eller delvis har skurits bort.

Personer med bestämda uppfattningar inom sitt specialistområde har också en tendens att argumentera för sin sedan tidigare inhämtade teoretiska bakgrund och erfarenhet på ett sätt som hämmar dynamisk utveckling. De som har avvikande uppfattning får inte komma till tals eller körs över av specialisten som anser sig ha rätt och oomtvistbar kunskap i ämnet i fråga.

 

Skepsisen inför ny kunskap

Det är en hållning som cementerar en kanske sedan länge förlegad teori där nya infallsvinklar och nya fakta istället skulle kunna skapa utveckling och framsteg. Jag har under en period arbetat med e-Hälsofrågor där AI är en utveckling som skulle kunna ge många specialister stöd och en ingång till nya fakta och sammanställd empiri. I mina samtal med läkare kunde jag snabbt konstatera att detta område möttes med skepsis och med kommentarer som ”men datorn kan i vart fall inte operera!”.

Detta är ett exempel på ett specialistområde som kanske mest av alla skulle kunna dra nytta av big data och av AI-utveckling. Mängden medicinskt forskningsresultat och insamlad empiriska data ökar med en faktor 5 varje år. Det är för en människa omöjligt att kunna sammanfatta,  ta in och dra slutsatser av denna enorma mängd data, något som AI- algoritmer istället med bravur kan göra.

 

Hög IQ ingen garant för smart beteende

Forskning har visat att personer med högt IQ i lika hög uppfattning som de med lägre är vidskepliga och tror på UFO’s och astrologi. Sambandet mellan intelligenskvot, utbildning och rationellt beteende inte är speciellt starkt. Det är inte bara fakta och erfarenhet vi grundar våra beslut på, vi påverkas av många andra faktorer som kallas kognitiva biaser. 

Vi har en tendens att läsa och ta in information om det vi redan känner till och vi undviker de med avvikande uppfattningar. När vi väl har bildat oss en uppfattning använder vi vår intellektuella kapacitet och vår maktposition för att bygga argument och övertygelse för att stödja vår egen uppfattning framför andras. Blir vi konfronterade med avvikande uppfattningar använder vi hela vår kapacitet för att bygga motargument och för att försöka skjuta den andra uppfattning i sank.

 

Nyfikenheten som verktyg

Personer som är nyfikna, har ett öppet sinnelag och som finner nya fakta och teorier som går stick i stäv med deras tidigare uppfattning uppfattar detta som något intressant. Ju större avvikelser ju större intresse och fascination. Att vara nyfiken är ingen naturlig mänsklig egenskap, det är istället något vi måste bejaka genom att ifrågasätta gamla teorier och uppfattningar och istället leta efter nya.

Inom pedagogiken brukar det förklaras som att vi tar in information, en tes, som vi ifrågasätter och som vi också blandar med vår egen kunskap och erfarenhet. Ut ur denna syntes av gammalt och vår egen uppfattning uppstår en ny tes vilket också är det vi själva tar in som ny kunskap. Vi köper så att säga inte avsändarens tes utan att ifrågasätta den och mixa gammalt med nytt. 

Inom innovationstekniken finns motsvarande förlopp där inhämtad kunskap får mogna och blandas med vår egen kunskap och erfarenhet för att efter en tid förhoppningsvis en ny idé skall uppstå.

Vi måste skapa metoder för att motverka låsningar och för att skapa en verkligt lärande organisation. Släpp taget om din egen kunskap och försök att beblanda den med andras och med ny fakta för att föra din organisation vidare.

Patrik Löfvin
NXT Learning